måndag 9 januari 2012

Lite helt apropåig glamour i vardagen...

Helgen har tillbringats vid Svarttjärn, med pimpling och korv- + pinnbrödsgrillning. Resten av ledigheten har spenderats på områdets lilla hockeyplan där det kryllat av barn och föräldrar i det fina vädret. Jag har inte åkt skrillor på 10 år, men förutom lite träningsvärk och en ond armbåge har jag klarat mig ganska bra. Och ja, det är lika roligt att åka skidskor nu som det var när man var liten. Enda skillnaden är egentligen att det är lite högre fallhöjd idag samt att man som vuxen inte studsar upp, oberörd, från isen efter ett fall.Dagens: Vad passar väl bättre än en gnistrande tiara i barret när man knåpar ihop ett pressmeddelande om en GIS-relaterad nyhet? Jag blev erbjuden att låna dotterns Rapunzel-klänning för att, enligt henne, få den rätta looken. Men jag bestämde mig för att Art cashmere cardigan dög bra, dessutom är den något rymligare. Tiaran hittade jag på Glitter till 75% rea, den lilla här hemma blev glad. Såklart, den är ju prinsessig.

2 kommentarer:

Hilde sa...

Vad tuff du är som vågade testa. Jag vågar inte då jag är rädd jag bryter ihjäl mig:) Snygg tiara där.
Kram

Sara Mia sa...

Nämen vilken fin tiara! Kan tänka mig att dottern var stolt över sin fina mamma. Skridskoåkning är ett spännande äventyr på "äldre dar". Själv lyckades jag aldrig bli lika duktig som maken och grabbarna. Sedan blev det ju inte bättre av att jag frös om tårna inom 10 minuter. Så min karriär på isen blev mer i form av påklädare, förste knytare och matsäcksutdelare. Jag tror man kallar det materialförvaltare på finare hockey-språk. Men det är också en viktig funktion. Kram!